Author Archives: Staffan Castegren

Men bara om min älskade väntar

Musik: Bob Dylan, Svensk text: Ulf Dageby

dimmaboatDet finns skönhet i flodens silversånger …

(Detta är inspelat i mitt vardagsrum, ljudkvaliteten är därefter. Lyssna alltid i lurar.)

Att proggen även har sina kärlekssånger är ganska självklart. Det här är en av de vackrare. Det finns många olika tolkningar och det kommer bli fler. Det är så med låtar som växer förbi sina upphovsmän och blir folkets egendom.

Jag har fått kritik för att min tolkning inte är identisk med Dagebys (se kommentaren nedan). Men jag tänker inte ändra det. Så här sjunger jag. Om du till varje pris vill sjunga exakt som Nationalteatern, antar jag att texten nedan är helt korrekt.

Men bara om min älskade väntar – text
Ulf Dageby

Om i dag inte var en ändlös landsväg
och i natt en vild och krokig stig
Om imorgon inte kändes så oändlig
då är ensamhet ett ord som inte finns

Jag kan inte se min spegelbild i vattnet
Mina ord blir aldrig fria ifrån sorg
Mina fotsteg ekar inte längs med gatan
och jag kan inte minnas vem jag var i går

Nej, bara om min älskade väntar
Om jag hör hennes hjärta sakta slå
Bara om hon låg här tätt intill mig
kan jag bli den som jag var i går

Det finns skönhet i flodens silversånger
Det finns skönhet i gryningssolens sken
Men då ser jag i min älskades ögon
en skönhet större än allting som jag vet

Men bara om jag vet att hon väntar
Om jag hör hennes hjärta sakta slå
Bara om hon låg här tätt intill mig
kan jag bli den som jag var i går

Ja, bara om min älskade väntar
Om jag hör hennes hjärta sakta slå
Bara om hon låg här tätt intill mig
kan jag bli den som jag var i går

Grimasch om morgonen

Text och musik: Cornelis Vreeswijk

boat1Och varje morgon står solen brud, fast inga brudpsalmer låta …

Lyssna på låten på min Youtubekanal

Här kan du ladda hem text och ackord

Denna visa kommer från Cornelis andra LP Ballader och grimascher från 1965. Att han väljer denna stavning i stället för ordböckernas, grimas, är naturligtvis inget misstag. Han ville nog åt det folkliga osofistikerade uttrycket, och han har säkert bidragit till att båda uttalen är levande i svenskt talspråk.

Den här sången kan vara lite svår att förstå om man inte reder ut hur Cornelis använder pronomen. Den utspelar sig i sängen, där Ann-Katarin och berättaren ligger och pratar, sannolikt rätt lättklädda, och redan från början blir ordet ”du” lite problematiskt.

“Nu faller dagg och nu stiger sol, men det kan du inte höra
Du ligger utan blus och kjol med läpparna mot mitt öra
Tala nu allvar ber du bestämt. Du skrattar visor och sjunger skämt
Du kan men vill inte göra en sång om lyckan den sköra”

I första raden betyder ”du” snarare ”man”. I andra raden är det naturligtvis A-K, och så även halva tredje raden, men sedan är det hon som pratar och då är ”du” berättaren (vi kan kalla honom C för enkelhetens skull). Andra halvan av tredje raden och fjärde raden åsyftar alltså C.

“Nu stiger sol och nu faller dagg för fattigt folk och för rika
Men lyckan har en förgiftad tagg som man bör noga undvika
Hon stannar gärna i några dar, men när du vill hålla henne kvar
blir hennes ögon iskalla och du blir bitter som galla”

I andra raden använder han ordet ”man” i sin vanliga betydelse, men vem är ”hon”, “henne” och ”hennes” i tredje och fjärde raden? Jag gissar på lyckan. Medan ”du” i de två sista raderna återigen har betydelsen ”man”.

I den tredje versen kan man notera att lyckan inte längre är ”hon”, utan ”den”, och i fjärde versen där lyckan liknas vid ett ädelt vin blandar han ”man” och ”du” fast båda sannolikt har betydelsen ”man”.

“För om man dricker det utan sans förlorar det sin forna glans
och du får kvar en tom flaska och bittra tårar och aska”

Fast vi pratar inte om några språkfel här. Allt är mycket skickligt och kontrollerat. Det är egentligen ofattbart att han har ett annat modersmål, holländskan. Jag skulle säga att det inte finns många infödda svenskar som kan skriva en mening som: ”och varje morgon står solen brud fast inga brudpsalmer låta”. Mycket vacker bild och elegant med den gamla pluralformen av verbet ”låta” för rimmets skull.

Grimasch om morgonen – text
Cornelis Vreeswijk

Nu faller dagg och nu stiger sol
men det kan du inte höra
Du ligger utan blus och kjol
med läpparna mot mitt öra
Tala nu allvar ber du bestämt
Du skrattar visor och sjunger skämt
Du kan men vill inte göra
en sång om lyckan den sköra

Nu stiger sol och nu faller dagg
för fattigt folk och för rika
Men lyckan har en förgiftad tagg
som man bör noga undvika
Hon stannar gärna i några dar
men när du vill hålla henne kvar
blir hennes ögon iskalla
och du blir bitter som galla

Nu faller daggen förutan ljud
och gräs och blader blir våta
Och varje morgon står solen brud
fast inga brudpsalmer låta
Ann-Katarin du ska veta att
det finns en lycka som dör av skratt
Men den vill smekas om natten
och den är stilla som vatten

Stig upp ur sängen Ann-Katarin
och lyssna på något viktigt
Det finns ett särskilt slags ädelt vin
som man bör njuta försiktigt
För om man dricker det utan sans
förlorar det sin forna glans
och du får kvar en tom flaska
och bittra tårar och aska

Staffans dröm

Text och musik: Staffan Castegren

riddarhusDom ska till sitt skift i Riddarhuset där som marknadsliberalerna får sona sina synder.

Lyssna på Youtube

Här kan du ladda hem text och ackord

En sak som jag tycker socialister ska hålla fast vid är utopierna. Det måste vara rätt att kräva fred på jorden, rättvis fördelning av resurserna, likaberättigande mellan könen. Hur långsökt somligt än verkar får vi aldrig glömma att det är målet. Om vi blir allt för pragmatiska och kompromissvilliga kommer viktiga saker gå förlorade.

Det här är en utopisk sång, det vill säga en sann och ärlig sång. Att nöja sig med mindre är bara dumt. Det är ingen som tackar en för det. Jag vill att världens folk ska förena sig mot dem som suger ut jorden, fast det anses barnsligt. Jag är helt enkelt barnslig.

Staffans dröm – text
Staffan Castegren

Vaktparaden mullrar längs med Strömmen
Det är mellanmarsch och blåsarna har paus i partituret
Truppen är från folkliga brigaden. De går pratande och skrattande
den sista biten upp mot Gustav Adolfs Torg

Dom ska till sitt skift i Riddarhuset
där som marknadsliberalerna får sona sina synder
Gjutna av de smälta Gripen-planen står statyer av Cornelis
utav Peps och Lena Nyman

Det är fotboll på Norrbro och bandet stannar upp och lirar Tiger Rag
och se vår svenska flagga gul och blå med röda stjärnor
flammar stolt från Slottets tak

Det är en stad där man kan ha det bra
där inte bostadsrätt är pengar eller kontakt
och där det gamla jävla klassamhället äntligen har gått i sin grav
Det växer blad som gör en glad i Högalid
och stan är full av vatten just så som den ska va
och i kyrkorna ses vi och träffar våra polare
och snackar om livet, så kan min dröm se ut

Barnen dansar ner för Lejonbacken
Det är ungarna på slottet, de som flytt från andra länder
Inga bilar finns i innerstaden, det är trådbussar och spårvagnar
som rullar hit och dit på esplanaderna

Jobba när man vill och vara ledig
när man önskar, folk är olika, är det så svårt att fatta?
Klädstreck kors och tvärs emellan husen, ett par röda trosor faller
ner i tubans svarta grotta

Nu ger bandet allt de har: ur mörkret stiger det mot ljuset en fanfar
och från Centralbron svarar cykelklockor
tusentals: från intet allt vi vilja bli

Det är en stad där man kan ha det bra
där inte bostadsrätt är pengar eller kontakt
och där det gamla jävla klassamhället äntligen har gått i sin grav
Det växer blad som gör en glad i Högalid
och stan är full av vatten just så som den ska va
och i Stadshuset ses vi och träffar våra polare
och snackar om livet, så kan min dröm se ut

Möte i Värmland

Text: Sven Stolpe

stolpeDen första av Stolpes tre anekdotsamlingar från 70-talet.

 

Sven Stolpe 1905–1996 var författare, kritiker, översättare och debattör. Han tillhörde en sort som inte är så vanlig nu; den bildade reaktionären. Dagens bakåtsträvare är oftast populister som misstänkliggör all boklig bildning.

Stolpe blev katolik och skrev om den heliga Birgitta och om drottning Kristina. Han skrev också en märklig hatbok om Olof Lagercrantz och en otrolig mängd artiklar och debattinlägg. Denna text kommer från boken “Låt mig berätta” som stundtals är mycket rolig.

Anderssonskans Kalle

Text: Emil Norlander

andersonskansDå smög sej Anderssonskans Kalle bakom henne å tog en stor spik och bultade den igenom alla kjolarna …    Ill. Oskar Andersson (O.A.)

Emil Norlander (1865–1935) var mest känd som revyförfattare; kupletter som Fia Jansson och Amanda Lundbom kommer från hans penna. Mycket är lyteskomik och fördomsfullhet. År 1901 skrev han boken Anderssonskans Kalle som filmats ett flertal gånger. Även här finns skämt som inte är riktigt rumsrena i dag, men också en kärlek till de fattiga människorna på Söders höjder.

När Anderssonskans Kalle spikade fast Petterssonskan vid planket.

 

Anderssonskans Kalle leker cirkus.

 

Anderssonskans Kalle uppträder som fyrverkare å hans mamma tuttar på.

Keops pyramid

Text och musik: Mikael Wiehe

keops_pyramidJag är en av dom som slavar på kung Keops pyramid …

Lyssna på min youtubekanal

Här kan du ladda hem text och ackord

Mikael Wiehe hamnar alltid i en egen kategori på grund av sina vänstersympatier, men han måste ändå räknas till en av de stora svenska visdiktarna tillsammans med Bellman, Taube, Adolphson, Vreeswijk och, för den delen, Benny Andersson. Han och de andra har skrivit låtar som blivit hela folkets egendom, och det måste ju vara det sanna kriteriet.

Keops pyramid är en knepig låt på grund av det långa mellanspelet om Babels torn. Thåström löser problemet genom att helt enkelt hoppa över det. Jag har harmoniserat om det och kör i ett slags dubbeltempo och har därmed fått ner längden.

Keops pyramid – text
Mikael Wiehe

Jag är en av dom som slavar på kung Keops pyramid
Jag är en av dom som jobbar ner vid foten
Och vi sliter och vi släpar för att inte tappa tid
Det är synd om dom som inte fyller kvoten
Har man en gång kommit hit
blir man aldrig mera fri
Om man slutar här så slutar man i gropen
Men om kungen sägs att han är son av solen

Bakom femton dubbla reglar, bakom femton dubbla lås
håller rikedomen hov i maktens salar
Här finns ingenting som hotar, här finns ingenting som stör
Här är tankarna och rummen lika svala
Och om någon måste dö
eller några ska ha spö
finns det andra som kan verkställa besluten
Hit hörs aldrig ångestropen eller tjuten

Men när natten blir lång
brukar vi sjunga en sång
som dom som styr oss kan höra i vinden
om ett folk som levde en gång
som ville bygga ett torn
som skulle räcka ända upp till himlen
Men ju högre dom kom
desto mera skilde sej dom
som bodde där uppe ifrån dom andra
Och till sist blev tornet så högt
Att dom där uppe och nere
inte längre förstod varandra
och då rasade tornet samman

Så det verkar som om det i varje tid
och bland alla sorters folk
finns dom som vill skapa pyramider
där dom själva sitter överst och har makten i sin hand
medan dom som lever nedanför dom lyder
Men om dom där uppe i det blå
inte längre vill förstå
utan föraktar alla dom som ger dom mat
ska pyramiderna till sist bli deras grav

Livet är så underbart

Text och musik: Staffan Castegren

uteservlisboaPå hemväg genom stan när lusten trängde på …

Här kan du höra sången på Youtube

Här kan du ladda hem text och ackord

En kärlekssång som naturligtvis handlar om en viss person, men som också undersöker hur uttalat erotisk man kan vara utan att det blir burleskt eller rent av vulgärt. Om man dessutom tänker på att jag är över 60 år hamnar man även i andra tabun.

Jag visste också att de sista orden i varje vers skulle vara “Livet är så underbart”. Och jag menar, hur tillåtet är det? Vet jag inte om att det finns krig, utsugning, rasism, miljöförstöring, genmanipulering och hur många ohyggligheter som helst? Jo, det är just det jag vet. Och jag vet att vi på något jävla sätt måste värja oss.

Livet är så underbart – text
Staffan Castegren

Jag ligger naken och glad i din mjuka famn
Våra heta lustar har falnat ner
Du för så lekfullt ditt knä längs mitt varma lår
och jag kysser dina ögon och ser
hur du blinkar som du brukar, och ler

Vi talar lite grann om filmen som vi gick från
när vi titta mer på varann
På hemväg genom stan, när lusten trängde på
Kyssen i tamburen. Kåta händer överallt

Du är så vacker min vän. Åh, jag älskar dig
och jag viskar sakta in i din mun
att livet är så underbart

En strimma hår sitter fast vid din våta kind
I din halsgrop börjar pulsen gå ner
Du skälver till när jag rör vid ditt högra bröst
och du sträcker dig och kysser min mun
och vi tänder till igen för en stund

Ja, ännu kan vi känna närheten i huden
sen jag var därinne i dig
och doften av din kropp och doften utav min
finns på våra läppar. Blandar sig i varje kyss

Du är så ljuvlig min vän Åh jag älskar dig
och vi somnar och vi vet att just nu
är livet alldes underbart
Ja, livet är så underbart

Man ska leva

Musik: Lennon, McCartney Svensk text: Staffan Castegren

CheEn morgon i bladet stod det att Che Guevara dött
jag var rätt trött, det var en måndagmorgon …

Här kan du höra sången på min Youtube-kanal

Här kan du ladda hem text och ackord

Den här texten skrev jag till ett revynummer som handlade om året 1967. Den fungerade som kontrast till ett svängigt avsnitt med sex, droger och rock´n´roll och framfördes av en “vanlig” flicka som inte var så där häftig och färgstark.

Tanken var att visa att det politiska engagemanget kan se annorlunda ut, till exempel i en småstad och hos en ung tjej som jobbar som hemsamarit. Hennes liv består av trygga ställen; fiket, torget, posten och världen glider förbi i tidningen. Men på natten drömmer hon att hennes liv flyter från henne.

Man ska leva – text
Staffan Castegren

En morgon i bladet
stod det att Che Guevara dött Jag var rätt trött
Det var en måndag morgon

Sen gick jag till jobbet
och hjälpte pensionärer gick affärer
dammsög, diska upp i köket

Och där i radion där sjöng dom
att man ska leva för varann
och ta vara på all den tid som vi har kvar

Sen åt jag på fiket
och träffa Vera, snacka kläder lite väder
Hon ska ha barn i Juni

På torget stod Peter
och samla pengar åt nåt land, kanske Vietnam
Sen slank jag in på posten

Och bakom disken sjöng radion
att man ska leva för varann
och ta vara på all den tid som vi har kvar

Solo

Och runt i stan hör jag röster
Ja. man ska leva för varann
och ta vara på all den tid som vi har kvar

Jag somna vid elva
och kasta kottar i en ström. Det är en dröm
som jag har haft rätt ofta

Nån stans långt bort sjöng en radio
att man ska leva för varann
och ta vara på all den tid som vi har kvar