Den här låten kom till när jag pratade med min körkunnige son om språket i gamla låtar av typ, Stenhammar och Pettersson Berger. Kan man använda ord från den tiden? Bland annat nämnde vi ordet himlapällen.
Ett år senare förstår jag att de flesta orden är förbrukade. Men jag har i stället försökt hitta stämningen. Jag är uppriktigt sagt mycket osäker på om jag verkligen lyckats med det.
Tidig vår, i spröda kvällen
snöljus över lagårdshällen
Trötta tranor och våta vipor
som söker sina viloställen
Hästen trampar i sitt stall
Luften sträv och kall
Björken blågrå, vårstinn bäcken
risig ännu rosenhäcken
Oro svävar in från söder
i de höga fågelsträcken
En obeskrivligt sorgsen hund
gnyr mot himlens rund
Halvvägs ner i dalen
glimmar några ljus
från förskolelokalen
i gamla folkets hus
och ner vid Dammbro kilar
just där älven gör en sväng
där står vildgässen och vilar
på Mjölnagårdens äng
Och tidlöst tystnar suset
som skogen burit på
Ja, nu slocknar sista ljuset
i natten dunkelblå
Lätta skyar, plötsligt står en måne över videsnåren Jorden skälver, marken doftar hetsande och starkt i våren Men tåligt över vall och mo har dagen gått till ro
Den här låten började med musiken och med en bild jag såg inom mig av ett par på ett halvsunkigt hak som dansar utan att egentligen röra sig. Resten kom ur den enda bilden.
Eftersom jag är snart 70 handlar mina kärlekssånger om vuxen kärlek, om kärlek med perspektiv. Vad händer om man träffar en partner från en kraschad relation, men nu med 20 års ytterligare livserfarenhet?
Mer än ord – text
Staffan Castegren
Det är rätt sent
och bandet lirar bara blues
Fastän vi dansar
så står vi nästan still
Våra varma kroppar
säger mer än ord:
att när vi går så ska vi
gå hem med varann
Det är väl tjugo år sen
som det var vi två
Men vi säger inget
nej inget, om hur det var då
Kanske kan vår tystnad
säga mer än ord
som ett suddigt svartvitt
blekt fotografi
När du kom hit i kväll
med nån främmande man
kröp jag in i ett hörn med min öl
men då så kände jag plötsligt din doft
och så stod du där
och du viskade
Jag har saknat dig så
Det är rätt sent
men ännu törs vi inte gå
för vad finns kvar av allt
i morgon när vi stiger upp
Ska vår gamla närhet
lyckas säga mer än ord
eller får vi bara
denna enda kväll
Allt som vi sa förr
alla viktiga ord
alla tårar och löjliga gräl
blir till en dimma som svävar i väg
när jag håller dig
och du håller mig
i kärlek
Ja det är sent
och bandet kör en sista dans
Vi går hem när natten
sakta blir till dag
Måsar över Strömmen
Minnen, mer än ord
och vi landar lugnt
i värmen hos varann
och våra mjuka läppar
säger mer än ord
Jag tänker på Thommy Berggren som satt i teve och bara brast ut: Vad är det för jävla socialdemokrater? Han pratade om Göran Persson, Björn Rosengren och Pär Nuder, sådana som går till näringslivet efter den politiska karriären.
Men det är inte bara sossar som sviker. Alla politiker har en gemensam grundsyn om hur samhället ska fungera: Att där ska finnas ett ledande skikt som fattar de avgörande besluten och att folkets breda massa ska finna sig i det maktens beslutar.
Detta är demokratins fundamentala problem. Och det är något som aldrig diskuteras: Inget parti nominerar en politiker som ställer sig på folkets sida mot överheten. Vi kan alltså bara rösta på folk som står på maktens sida.
Där står en gammal sossepamp
Han verkar va så stark och trygg
men han har nyligen vänt rygg
åt löntagarnas kamp
Han har bytt åsikt, blivit blå
och vill till näringslivet gå
Han överger i ödmjukhet
sin solidaritet
Men du kan ingenting ta med dig dit du går
Blott föraktet klibbar fast i dina spår
Från kamrater som du svikit
aldrig mer respekt du får
Du kan ingenting ta med dig dit du går
Där står en slags miljöpartist
Hon är nog snäll mot barn och djur
men hon har svikit vår natur
sitt framtidshopp hon mist
Regeringsmakten är så ljuv
och näringslivets ord tar skruv
Mer motorväg mer militär
det är en god affär
Men du kan ingenting ta med dig dit du går
Inga blommor inga bin i dina spår
Alla bilar, alla flygplan
gör att jorden sämre mår
Du kan ingenting ta med dig dit du går
Där står en Sverigedemokrat
Han värnar visst om vanligt folk
men lyssnar man så är han tolk
åt överhetens prat
För sänkta löner, sänkt pension
han kämpar som en borgarklon
och vinst i välfärd det är bra
Det ska näringslivet ha
Men du kan ingenting ta med dig dit du går
När din valmanskår vill veta vad de får
All rasism och alla järnrör
rostar ner i dina spår
Du kan ingenting ta med dig dit du går
Ni politiker ni sviker
Ni på maktens sida står
Men ni kan ingenting ta med er dit ni går
Den här låten heter Misty och det finns redan flera svenska texter, men jag ville ändå göra en ny med tunnelbanetema. Det beror naturligtvis på att man ständigt hör de tre första tonerna där nere; ding, ding, dång, nästa Mariatorget.
De kulturella anspelningarna går att googla om ni vill. Det enda jag kanske ska nämna är Lili Brik som hade en stormande kärlekshistoria på 20-talet med poeten Vladimir Majakovskij. Han kallade sig ofta ”din lilla hund”.
Du och jag
Vi tar tunnelbanan över till Paris
Jag är Jean Paul Sartre och du är självklart de Beauvoir
vi söker svar
för det blir dimmigt när jag håller din hand
Du och jag
När som gråa tunnelväggar drar förbi
plötsligt ser vi Samarkand i månsken, ganska snyggt
Det känns så tryggt
att va i dimman tillsammans med dig
Jag kan vara Charlie Parker, vilka saker
man kan göra när man svävar som en pilgrimsfalk
Och då är du Billie Holiday, ja håll om mig
din glädje och din sorg, en väldig borg för mig
Jag älskar dig
Du och jag
Vi tar rulltrappan som går upp till Moskva
Sköna Lili Brik, det är du och jag din lilla hund
Varenda stund
är det så dimmigt när jag är här med dig
Du kan vara Frida Kahlo dina tavlor
lyser blod och guld och livets obeveklighet
Och då är jag Che Guevara, jag vill fara
runt vår jord och mina ord ska va en frihetspakt
en kärleksakt
Du och jag
Vi går Lundagatan hem från Zinkensdamm
Tänk att du är du och jag är jag, och det duger bra
precis i dag
när allt är klart, fast dimman rullar in från sjön
Du är du och jag är jag, det duger jävligt bra
precis i dag
Den här texten skrev jag i ren frustration. Sverige håller på att förvandlas till allt jag tycker illa om. Tanken att Sverige skulle alliera sig med Nato, rusta upp, koppla ihop sig med de amerikanska vapensystemen och lämna över sin utrikespolitik till USA är motbjudande. Vi bör värna om vår traditionella neutralitet och rollen som fredsmäklare i världen.
Att vi dessutom genom TTIP frivilligt är på väg att lämna över vårt demokratiska oberoende till den fasansfullt odemokratiska lilla klicken som äger bankerna, industrierna, medierna och energitillgångarna gör mig nästan gråtfärdig. Vi bör värna om vår självständighet och om miljöskydd och en hållbar utveckling.
Samtliga partier i Sverige verkar beredda att rösta för det här. Och jag undrar hur det står till? Okay, partiledningarna är manipulerade av skickliga lobbyister, men de vanliga riksdagsledamöterna? Hur kan en sosse, en miljöpartist, en liberal och en centerpartist tro att krig och rovkapitalism leder till en bättre värld? Säg nej till partipiskan! Det gäller vår gemensamma framtid.
Att lyssna på känslan
Text: Staffan Castegren
Du ledamot i det svenska parlamentet
tänk, din uppgift är att vara folkets röst
Vad som sas på senaste partikonventet
måste vägas emot känslan i ditt bröst
Det finns inga militära allianser
som någonsin har lett till mera fred
Vapenskramlet är en ryslig samhällscancer
Varje vettig mänska vägrar skramla med
Men vi måste börja lyssna på känslan
den som genomsyrar både själ och kropp
Tro inte dem som sprider hat och ängslan
Det är självklart att det ännu finns ett hopp
Vi ska förlita oss på neutraliteten
Det är faktiskt dags att börja rusta ned
Det är det enda säkra skyddet för planeten
Första steget måste alltid vara fred
Och vi måste börja lyssna på känslan
den som genomsyrar både själ och kropp
Tro inte dem som sprider hat och ängslan
Det är självklart att det ännu finns ett hopp
Ja, vi måste börja lyssna på känslan
den som genomsyrar både själ och kropp
Tro aldrig dem som sprider hat och ängslan
Det är självklart att det alltid finns ett hopp
I Katarina kyrka i Stockholm hänger detta ovanliga krucifix: Stenen är bortvält, törnekransen kastad, den blodiga svepningen hänger kvar på det tomma korset, Kristus är uppstånden och befinner sig någon annan stans.
Jag går i Stockholms kyrkor ibland, för lugnet och den höga rymdens skull. Men en söndag passerade Siv och jag Katarina just när högmässan skulle börja och vi gick in och satte oss. Jag får väl erkänna att jag har lite svårt för budskapet så efter en stund smet vi.
På hemväg bestämde jag mig för att skriva en psalm. Jag förstod hur den skulle vara uppbyggd, musikaliskt och innehållsmässigt, och att språkbruket måste vara renhjärtat och troskyldigt. Att skriva om Jesus var ju inte aktuellt så det blev en frihetlig sång.
En psalm om frihet
Sångtext: Staffan Castegren
Mänskan är sin egen
Den som oss förtalar
han förtalar ock sig själv
Gud finns bara inom oss
inget fjärran himlabloss
Ingen ska bestämma
vad vi människor ska tro
Mänskan är sin egen gud
Ondskan är vår egen
Låter vi oss styras kommer
ondskan av sig själv
Ondskan är en samhällspakt
ingen underjordisk makt
Ingen ska bestämma
över människornas tid
Ondskan är vår egen skuld
Frihet är vår egen
Kärlek och respekt för andra
gör mig mera fri
Frihet är vår födslorätt
fri från guld och kungaätt
Ingen ska bestämma
över mänskans kropp och själ
Frihet är vår egendom
Upphovsrätten till text och musik tillhör Staffan Castegren. Upphovsrätten till körsättningen tillhör Elias Castegren. Våra namn ska alltid anges vid framförande. Det är fritt fram att framföra musiken i kyrkor och andra passande sammanhang. Vid inspelning, sändning eller tryck krävs tillstånd från innehavarna av upphovsrätten.
I min familj har vi sjungit mycket, inte minst dryckesvisor. Tidigare har jag lagt ut två samlingar snapsvisor. Här kommer ett antal som är arrangerade för dem som tycker om att sjunga i stämmor. Det betyder inte att jag uppmanar någon att supa och jag beklagar alla som har alkoholproblem. Jag själv finner nöje i ett måttligt drickande i goda vänners lag och de här visorna vänder sig till likasinnade.
Till varje visa finns det två länkar. Den ena går till musiken, den andra till en pdf-fil med noter och text. Skriv gärna ut för privat, ickekommersiellt bruk och sjung själva. Det kan finnas små avvikelser mellan framförande och partitur, ibland är det en annan tonart, och ibland är det inte hundraprocentigt rent. Men kring matbordet kan vi alla vara glada amatörer. Det är faktiskt tillåtet att inte vara proffs.
Pappa skrev denna när folk frågade varför alla hans dryckesvisor går i moll. Den som hellre vill sjunga systrar eller vänner som första ord får väl göra det.
Ännu en av pappas visor. Den här fick Povel Ramel höra någon gång och det sägs att han blev mycket förtjust. Här sjunger de “Värdinnans skål”, men det går att byta mot ett namn, t. ex. Marias skål, eller vår Kalles skål.
Här kommer alltså sex visor till. Jag lämnar med både text och sång, och som vanligt är inspelningskvaliteten lite halvknackig. Men håll till godo.
Jag vill naturligtvis även denna gång framhålla att jag inte uppmanar någon att supa och att jag beklagar alla som har alkoholproblem. Jag själv finner nöje i ett måttligt drickande i goda vänners lag och de här visorna vänder sig till likasinnade.
Melodi: Alla kan ju inte älska alla (igen) Musik: Hans Alfredson och Tage Danielsson
Varför skola män och kvinnor strida när nu livet
är kort och fru Fortuna ofta allt för snål
Kan vi inte ta och skippa könsmaktsperspektivet
en liten stund och dricka en gemensam skål
*****
Melodi: Jag drömde i natt (Från Rasmus på luffen) Musik: Lille Bror Söderlundh
Tänk jag drömde en kväll
om en jätteputell
som kom ur apparaten helt gratis
och jag tänkte så säll
i mitt puttriga käll
Det är så man ska nyttja potatis
Ni får tro´t om ni vill
Det såg Ahlströmmer till
Så nu tar vi en skvätt destilatis
(En av mina kusiner tycker absolut att sista raden ska lyda: Så nu tager vi vårt Quantum Satis. Men jag tänker att de flesta inte vet att Quantum Satis betyder ”den mängd som behövs för att uppnå det önskade resultatet”. Därför föredrar jag det påhittade, men lättbegripliga ordet destilatis. Du väljer naturligtvis själv vilken rad du vill sjunga.)
*****
Melodi: Fem smutsiga små fingrar
Musik: Gus Edwards
Fem kritvita små fingrar på en hand så kusligt vit
Så blir det nästan alltid, när man tvättat sig med sprit
Mamma hon blir så sorgsen, men så får vi en invit
Kära barn, blott invärtes ska man applicera sprit
*****
Melodi: Tula hem och tula vall Musik: Alice Tegnér
Tulla in i vårt förråd
Tulla skänk och hörnskåp
Det ger kraft till hjältedåd
Salsadans och björndråp
Nutrilet är inte bra
Kärnmjölk vill vi knappast ha
Brännvin dricker vi gärna
*****
Melodi: Nudistpolka Musik: Evert Taube
Inte dricker jag sprit
Nej, min livsstil är vit
Nykterismen är min lag
Men det finns ju undantag
som när solen skiner och himlen är blå
eller helt apropå
Ja, i synnerhet då
och i glada vänners lag
Just en dag som den i dag
är det gott att dricka brännvin
*****
Melodi: Underbart är kort Musik: Povel Ramel
Solen står röd och varm över Bugö stränder
Vinden mojnar, måsar och änder
Åh underbart är lätt
välförtjänt och rätt
att ta en liten skvätt
*****
Bara för det så hittade jag en visa till, men jag orkar inte plocka fram inspelningsgrejorna. Jag tror att ni kan hitta melodin. Visan skulle kunna kallas ”De fräcka flickornas sång” och jag tror den gör sig bäst om ett antal kvinnor sjunger den.
Melodi: Jag ska sjunga en liten stump Musik: Alice Tegnér
Vi ska sjunga en liten snutt
om hur det är med snoppen
när gubbarna tatt sin åttonde hutt
Då får dom inte opp´en
Spriten har en tydlig gräns
när det handlar om potens
Men denna fylla är inte lång
Vi kan pippa en annan gång
Under en följd av år skrev jag en ny nubbevisa för mina närstående varje sommar och nu tänker jag att det kanske finns fler som tycker det skulle vara kul med lite nya sånger. Här kommer en knippa. Jag lämnar med både text och sång, och som vanligt är inspelningskvaliteten lite sådär. Men håll till godo.
Jag vill naturligtvis framhålla att jag inte uppmanar någon att supa och jag beklagar alla som har alkoholproblem. Jag själv uppskattar ett måttligt drickande i goda vänners lag och de här visorna vänder sig till likasinnade. Det kommer några fler som ni förstår, och senare kanske jag lägger ut några flerstämmiga.
Melodi: Tacka vet jag palsternackor (Från Klas Klättermus) Musik: Thorbjørn Egner
Den som bara dricker vann och har ett nyktert motto
Han sitter bara trist och dann och ser på Bingolotto
Nej tacka vet jag Armagnacen
Den ger fart inunder klacken
Det finns krut i Absolut
Ja jädrar och annama´n
En Gin och Tonic lossar banden
Whisky den ger kraft i anden
Vårat mål med alkohol
är vänners fröjd och gamman
*****
Melodi: Jag längtar till Italien Musik: Birger Sjoberg
Jag äter inte kräftor
Jag struntar blankt i sill
ifall det inte finns en
liten droppe till
men titta vad värdinnan
i huslighet och flit
har dukat fram åt oss här
det är prima akvavit
*****
Melodi: Det var på Capri
Musik: Will Grosz
Vi var potatis och älska varandra
djupt ner i myllan vi låg skal mot skal
Men sen i skörden du hamna bland andra
och kördes bort emot okända kval
Men tro nu inte jag sitter och gråter
fast jag blev äten med sillsvans och öl
för ner i magen, där möttes vi åter
Du var en nubbe, åh du härliga knöl
*****
Melodi: Menuett av Boccherini
När du känner bojan i vår framtidsdröm
Drabbas utav nojan i vår samtids ström
Mot klimathotena skänker ändå denna
lilla nubbe en tillfällig tröst
Frukta galen kossa i matkorgarna
Välja mellan sossarna och borgarna
Emot uppvärmningen kan de nära tingen
som en nubbe skänka lite tröst
*****
Melodi: Vårvindar friska
Musik: Trad, svensk folkvisa
Vårvindar friska
sommarsöt siska
höstrusk och riska
vintern är lång
Tiden kan kvitta
vi kan nog hitta
orsak att dricka brännvin
*****
Melodi: Alla kan ju inte älska alla här i världen Musik: Hans Alfredson och Tage Danielsson
Brännvin är för människan
vad krillen är för valen
pastillen för vokalen
och som dill för sill
skuttar kring i kroppen
som mandrillen i Bengalen
så stillen er i salen
vi ska ta en till
Text: Staffan Castegren Originalmusik: Skogsflanören av Sam Samson
och jag tänkte ofta vad jag skulle bli …
Sossarna och moderaterna har ju slagits om titeln arbetarparti och länge verkade de beredda att gå till vilka överdrifter som helst för att vinna den matchen. Nu har det bildats ett vakuum när medierna hävdar att det just är de två partiernas väljare som röstat på Sverigedemokraterna.
I stället har det blossat upp en intern kamp mellan de gamla och de nya moderaterna. Kanske ska sossarna ge sig in i den matchen. De kunde ju etablera sig som de nya nya moderaterna. Den här visan är en fundering kring detta.
En nynymoderat – text
Staffan Castegren
Jag är en pojke som växt upp i gamla Ångermanland
Där slet jag ont i skogen och i sågverket ibland
I Hägglunds vapensvetseri fick jag facklig energi
och jag tänkte ofta vad jag skulle bli
Jag blev inte pacifist. inte heller kommunist
Nej jag tänkte helt kavat: jag blir nynymoderat
Som tar ställning för de stora mot de små
Att redan rika ska omhuldas är en självklarhet
för rikedomen sipprar ner och gör den magre fet
Våra skattemedel ska gå till Caymanöarna
Statligt ägande är inte särskilt bra
Våran vapenindustri, den ska vara tygelfri
Gå med i Nato, det är kla´t när man är nynymoderat
och tar ställning för de stora mot de små
I valet trodde många: sosseröst är vänsterröst
men denna fagra vårdröm falna ganska snabbt till höst
När man vaknade till sans, då stod Alliansens svans
och bjöds till dans, det fanns visst fortfarande chans
Att ta ansvar för sitt land, då tar man borgarna i hand
och inför markna´n står man flat när man är nynymoderat
som tar ställning för de stora mot de små
