Category Archives: Blogg

Lögnen om terrorhotet

Text och bild: Staffan Castegren

006b02Vilka är det som styr över våra tankar?

”Låt mig få leva, jag vill inte dö”, skaldade Torkel Rasmusson 1969 på Gunder Häggs första platta, och det får man väl säga är en rätt rimlig önskan. Men frågan är hur man ser på döden. Är den oundviklig när sanden väl runnit genom timglaset, eller kan man skydda sig?

Den grekiska dramatikern Aischylos lär ha fått en sköldpadda i huvudet, släppt av en örn från hundra meters höjd. En sådan död är lotteriartad och omöjlig att förutse. Andra dödsorsaker kanske man kan påverka. Om man t.ex. slutar spelar rysk roulett ökar man sannolikt sin livslängd högst betydligt.

Den vanligaste dödsorsaken i Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar. Den näst vanligaste är tumörer. Här finns många livsstilsbetingade orsaker. Undvik rökning, junkfood och diverse transfetter. Förbjud alla ämnen som forskningen säger är cancerogena. Då skulle vi bli bra mycket äldre.

Andra farligheter är fall, trafikolyckor, mord och självmord, oavsiktliga förgiftningar, psykiska störningar, drunkningar och alkohol- och narkotikamissbruk. En rejäl satsning på dessa områden skulle sannolikt ge mycket goda resultat.

Men så finns det såna slumpartade händelser som Aischylos sköldpadda, att plötsligt falla ner i ett slukhål, att snubbla när man ska hänga upp sin nyslipade Global-kniv, eller, för att ta ett aktuellt exempel, att bli dödad av muslimska extremister.

Chansen att sådant ska drabba oss är mycket liten. Visst är det bra om gatukontoret har koll på trottoarernas hållfasthet och att polisen spårar terrorister, och samhället ska naturligtvis bära de kostnaderna, men det finns ingen orsak att skrämma skiten ur folk.

För det är så, både i Frankrike och i Sverige, att de stora multinationella tobaks-, mat-, kemi och oljebolagen dödar många fler människor än vad muslimska terrorister gör, men det är inte så ofta det nämns i braskande rubriker på löpsedlarna.

Naomi Kleins bok, Chockdoktrinen från 2007 ger en ganska plausibel förklaring till händelserna som skakar världen i dag, framför allt den rasande skrämselpropagandan i alla medier. IS må ha en egen agenda, men de spelar även mäktigare krafter i händerna.

Kapitalismen har alltid tillämpat metoden härska genom att söndra. Att göra européerna livrädda för något som i verkligheten är mindre farligt än att åka bil är ett sätt att leda bort uppmärksamheten från de inskränkningar i demokratin de vill göra.

Och mycket riktigt, nu går Stefan Löfven ut och föreslår att staten ska sprida virus och spiontrojaner på medborgarnas datorer och mobiler. Tänk om han kommit med ett sånt förslag i senaste valrörelsen. Det skulle knappast gett några röster.

Det är även lätt att föreställa sig att det så kallade frihandelsavtalet, TTIP, nu plötsligt och obemärkt slinker igenom beslutsorganen och att den kommande stora miljökonferensen inte heller denna gång når några resultat som stör tillväxten.

Allt sedan det första korståget 1096 – 1099 har vi i den kristna västvärlden dödat muslimer. I början hände det väl ibland att de gav igen, men vår överlägsenhet har växt och de senaste 200 åren har de haft större skäl att frukta vår terror än vad vi haft att frukta deras.

Men ändå sitter vi här i dag och låter oss skrämmas. Medierna ljuger oss rätt i ansiktet och skapar konflikter mellan människor som borde slå sig samman och vända sig mot de verkliga terroristerna. Samma jävla visa gång på gång. Hur ska vi få stopp dem? Är det nån som har några förslag?

 

Karl-Bertil Jonsson var är du?

Text: Staffan Castegren Bild: Per Åhlin

Karlbertil3Tanken är att ta från de rika och ge åt de fattiga. Politikerna verkar tycka tvärt om.

Vad är det för samhälle vi fått? Jag ringde socialen på Södermalm för att höra om jag som fattigpensionär skulle kunna få ett bidrag till ett tandläkarbesök. Nej, sa de, det kan din sambo gott betala. Hon har ju faktiskt ett heltidsjobb.

Jag får ut drygt sex tusen efter skatt och min sambo är en av tiotusentals underbetalda kvinnor i omsorgen. Men tillsammans kommer vi upp till den nivå som politikerna bestämt är rimlig. Ja, inte rimlig för dem naturligtvis, bara för oss andra, de små människorna.

Samtidigt är vi via skattsedeln med och betalar alla dem som behöver hembiträden, läxläsning och ombyggnad av köket en gång om året för att må bra. De kan tjäna hundra tusen i månaden, det spelar ingen roll, de får alltid sina rut- och rot-bidrag ändå.

Vad det verkligen det här svenska folket ville när de byggde folkhemmet? Många röstar i dag i rena besvikelsen på SD, men det är inte ännu ett högerparti vi behöver, utan en helt ny samhällsanda av godhet och solidaritet. Karl-Bertil Jonsson var är du? Ditt land behöver dig.

Vad säger Hans Rosling egentligen?

Text och bild: Staffan Castegren

sunsetslimSolnedgångarna blir allt vackrare när växthusgaserna ökar.

Jag har gått och tänkt på det där klippet med Hans Rosling som valsade runt i medierna för några veckor sen, ni vet där han ”läxade upp” en dansk journalist. Då sa han att alla jordens människor visst kan ha bil och tvättmaskin. Industrin kommer att bygga enheter som är energi- och resurssnåla. Det visste han säkert för han hade talat med näringslivets toppar.

Den tilltron tycker jag är egendomlig i ljuset av Volkswagenskandalen. Den visar ju snarare på att den ekonomiska eliten kommer att fortsätta att till varje pris maximera sina vinster, även om människor och miljö lider obotliga skador. Valet mellan att tjäna en tusenlapp till, eller att förbättra miljön är inte svårt för dessa människor.

Vi är i en situation där vi skulle kunna byta energiparadigm på tio år, teknologin för vind-, våg- och solkraft finns redan. Då plötsligt sjunker priserna på fossila bränslen så att det ekonomiska incitamentet för en förändring försvinner. Det är inte blinda marknadskrafter som styr det. Det är medvetna beslut från människor som vill skydda sina investeringar.

Men det gällde Rosling. I går stod han där igen i rampljuset, som en dyrkad Messiasfigur. Till och med Filip och Fredrik, vars egon är monumentala, gjorde sig till skolpojkar och satt tysta vid mästarens fötter. Men vad sa han egentligen? Jo han visade redan kända siffror på hur många flyktingar det finns, och tyckte att de borde få 25 kronor var, i stället för 10.

Själva kriget, sa han, själva orsaken till flyktingströmmen, berodde på ondska, som måste besegras. Men vems ondska? IS, Assads, Saudiarabiens, Usa:s eller Putins? Eller kan de stora oljebolagen ha något med saken att göra? Eller är dagens krig del av en längre historia, där de rika länderna, inklusive Sverige, sannerligen inte är utan skuld?

Hans Rosling är en enastående föreläsare, men man kan inte förändra världen med siffror och pedagogik. Det krävs en ideologi också, och hans ideologi gör mig orolig. Han säger att alla ska ha bil och tvättmaskin. Det tycker nog industrin låter bra. Själv tycker jag att en gemensam tvättstuga som utnyttjas av tusen familjer är bättre än tusen tvättmaskiner.

Hans allmänna budskap är att allt blir bättre. Det invaggar politikerna i en falsk trygghet. Om han i stället hade uttalat ett starkt stöd för kollektiva lösningar, skulle kanske de enorma biltrafikinvesteringarna i Stockholm ifrågasatts. Han problematiserar aldrig eliten som äger världen, och han verkar tro att miljöproblemen ska lösa sig själva.

Men för varje år stiger jordens medeltemperatur en liten aning, och den så kallade ”overshoot day”, dagen då vi förbrukat mer än vad jorden ger, flyttas för varje år framåt i almanackan, i år var det den 13 augusti. Snart kommer vi behöva två jordklot. Allt blir inte bättre, Hans Rosling. En del saker blir sämre i en skrämmande takt. Vi måste börja fråga vem som är ansvarig för det.

 

 

Våga chansa! Köp min bok!

Text och bild: Staffan Castegren

books2Omslag: Hanna Nylén

Jag försöker hålla en konsekvent vänsterprofil i livet såväl som på Facebook. Men allt är ju inte politik så jag sprider även musik, bilder på trappor, skyltar och människor och lite humanistisk centrallyrik. Ingen ska dock kalla mig högerman, människoplågare eller dumskalle.

Min bok, Den sextonde familjen, är lika konsekvent. Den handlar om hur högern tog upp striden mot 60-talsvänstern, lite trevande i början, men målinriktat och med väldiga resurser. Det tankegods Reinfeldt och Batra sprider i dag har naturligtvis en historia.

Men att jag skrivit boken märks också på att den innehåller musik, humor och en kärlek till språket och staden Stockholm. Jag tycker att du ska våga köpa min bok, eftersom du vet att jag är en ärlig person med integritet.

Skriv till mig på ”fritext [snabel-a] fritext.se” och ge mig din fullständiga postadress och eventuella önskemål om dedikation. Jag skickar med en faktura som du pröjsar när det passar. Tyvärr är portot fyrtio kronor så jag måste ta 159:-, eller köp två för 295:- och ge bort en.

Läs mer

Om DN:s upprop om flyktingarna

Text och bild: Staffan Castegren

018b06De som demonstrerar i Europa i dag är goda människor.

Många bedömare anser att en viktig orsak till dagens flyktingkatastrof är de brutala övergreppen på Irak och Libyen. Bland undertecknarna finns många politiker som stödde de krigen.

Många bedömare anser att oljan är en grundläggande orsak. Bland undertecknarna finns Carl Bildt, ökänd miljonär på smutsiga oljeaffärer.

Många bedömare anser att den ekonomiska eliten, de som äger industrier, medier och banker är den viktigaste orsaken. Bland undertecknarna finns den svenska grenen av denna elit.

De här människorna kommer inte att ändra sig. De och DN fortsätter att arbeta för upprustning, för svensk anslutning till Nato, för krig i Ryssland, för nya flyktingkatastrofer.

De som demonstrerar i Europa i dag är goda människor, men de måste ställa de skyldiga till ansvar. Det är inte ”vi”, inte ”Sverige” inte ”Europa” som är skyldiga.

De skyldiga är fysiska människor som för egen vinning fattar beslut att stjäla, döda och driva människor på flykt. Vi måste kräva politiker som inte längre går i deras ledband.

 

En dikt om kulturklimatet

Text och bild: Staffan Castegren

045b6När blommorna dör i snålblåsten

Nu är det ju så
som Adelsohn sa
att artisten ska vara
en entreprenör
och kan han sitt verk
inte rätt annonsera
så är han ej heller artist

Då tänker jag stilla
på vete som sållas
och agnar som spars
på parnassen
som vedartat styvnar
när blommorna dör
i marknadskrafternas snålblåst

(Visst talar jag i egen sak, det kan jag inte förneka, men vi är också många kulturarbetare som sitter i samma situation.)

 

 

När alla springer åt samma håll

Text och bild: Staffan Castegren

18trappa71Vart är vi på väg den här gången?

När alla okritiskt anammar samma källor och springer åt samma håll, då är det dags att stanna upp en stund och reflektera. Vad är det som händer? De olika krigen som folk flyr från har pågått en stund. Flyktingströmmen sägs ha ökat, men siffrorna är osäkra. Folk har dött under flykt under flera års tid, inte minst på Medelhavet. Vad är det som är speciellt just nu?

Facebook är en arena där de riktigt duktiga pr-människorna kan nå fantastiska resultat. Se bara på SD:s tunnelbanereklam. Utan den förväntade Facebookreaktionen skulle de knappast brytt sig. Och nu är vi här igen. Men vem är det som regisserar den här gången? Det är svårt att reda ut, men man kan åtminstone titta lite på de tankar som återkommer.

En person som varit mycket aktiv de senaste dagarna skrev på sin FB-vägg: ”Aylan Kurdi, Må Gud förlåta oss.” Visst kan man be om förlåtelse för likgiltigheten för de miljoner barn som dör av smutsigt vatten och svält, som bombas av amerikanska drönare, som slaktas av vanvettiga islamister. Men varför ska alla nu samtidigt bry sig om bara ett enda barn?

Hans Rosling delas av många, och han är verkligen fantastisk som folkbildare, men trots att han säger sig vara så ödmjuk växer hans arrogans. Han pratar om olika grupper som har det olika bra, men han talar aldrig om den översta procenten, aldrig om dem som blir snuskigt rika på fracking, genmanipulerad mat, svindlerier inom kapitalhandeln och icke hållbar industriproduktion.

Ikea går ut och skänker över 300 miljoner till flyktingar, men till vilka flyktingar? SD vill ju att Sverige ska hjälpa de flyende på plats, inte ta hit dem. Gamle Kamprad, med sin politiska bakgrund väljer att köpa mat och tält till ett jättelikt flyktingläger i Afrika, och visst är det bra, men det löser ingenting, utan upprätthåller bara status quo.

Någonting man nästan inte ser alls på Facebook är ansvarsfrågan. Varför flyr folk? Varför finns det obegränsat med vapen? Varför bombas vissa länder sönder och samman, Irak, Libyen, Syrien? Jag kan inte påstå att jag har svar på de här frågorna, men jag känner att det blir fel om vi enskilda människor ska ta på oss skuld. Ansvaret ligger på en högre nivå.

Som sagt i dag springer alla åt samma håll, och jag är väl en jävla tjurskalle när jag känner att det är dags att stanna upp en stund. Det finns krafter som vinner på desinformation. Kan det sluta med att en ny växande opinion vill bygga ut försvaret, gå med i Nato och starta krig mot Ryssland? Eller har vi ännu inte sett den djupsinniga undermeningen i kampanjen?

 

Näthat

Text och bild: Staffan Castegren

hatmailEtt anonymt budskap i den riktiga världen.

När jag var liten gick jag ofta med ett stycke krita i fickan. Den var bra till att rita på asfalten, gubbar, stjärnor, och streck och rutor till olika spel. En gång ritade jag ett indianhuvud som var flera meter stort på Högalidsskolans skolgård. Det blev kvar ända till nästa regn. Stolt såg jag att de andra eleverna gillade det och undvek att trampa på kritstrecken.

Kritan gick även att använda på plank och jag minns att jag skrev ord som kuk och fitta och Kilroy was here. Men jag skrev aldrig nåt om andra, framför allt kanske för att jag var rädd att få spö. Långt senare, när Nixon var president i USA minns jag att jag skrev med min tuschpenna, Lee Harvey Oswald, var är du? Ditt land behöver dig.

Vad som var typiskt för mitt, och sannolikt allt, gatuklotter var att jag ville förmedla ett budskap, men inte behöva stå för det. Budskapet kunde vara, till exempel, kuk, och jag ville att andra skulle se det, men inte att morsan skulle veta att det var jag som skrivit det. Eskalering var viktigt också, om nån annan skrivit kuk på väggen fick jag skriva kukjävel.

Det finns vissa likheter med dagens internetvärld, bland annat en oklar anonymitet, och det gäller inte bara hat. Om nån lägger ut en bild på sig själv på Facebook kommer det omedelbart en massa kommentarer om utseende: fining, snygging, kramiz finaste fina du och liknande överdrivna utsagor. Så säger man knappast muntligt, när man är i verkligheten.

Men på Facebook är alla barn gulliga, all mat ser mumsig ut, all aktivitet är kvalitetstid och har hög mysfaktor. Till slut räcker inte språket till. Varje inlägg måste förstärkas med en hel rad smileys, som numera finns i såna enorma mängder att begripligheten går förlorad, åtminstone för mig. Andra verkar tycka att en text utan smileys är kall och oartig.

Eskaleringen är viktig inom näthatet. Om nån skriver: jag känner en balanserad oro inför Löfvens politik, svarar kanske nån: Ja, den är jobbig, och nästa skriver: förbjud de jävla sossarna, och nästa: Lee Harvey Oswald, var är du? och sen är dörren öppen för bestialiska överdrifter. Ändå skulle bara en försvinnande liten minoritet gå från ord till handling.

Det är ju väldigt likt det där bakgårdplanket jag skrev om, både anonymiteten och eskaleringen. Att argumentera mot, till exempel, feminism kräver en viss verbal förmåga, och upplevs som tråkigt. Därför sitter den där finniga pojkspolingen som har svendomen kvar och skriver att han ska straffknulla diverse kvinnor.

Sanningen är naturligtvis att han skulle skita på sig om han träffade en tuff pussy riot-tjej öga mot öga. Men volymratten i språket har fastnat i högsta läget. Antingen är det äckliga fula hora, eller gulligaste fina du, förstärkt med enfaldiga piktogram. Det är den världen många lever i, ett opium för folket så gott som något, i klass med religionen och medierna.

 

Riksdagsvalet 1936

Text: Staffan Castegren Bild: Nils Castegren

moderataDet går inte att ta miste på högermannens godmodiga, jovialiska förakt.

Den här bilden tog min pappa den 20 september 1936 utanför en vallokal. Jag kan inte se var nånstans det är, och jag vet inte om han var där för att rösta i andrakammarvalet eller om han jobbade som nån sorts funktionär. Men bilden har ett intresse även i dag. Det finns så många beröringspunkter mellan 30-talet och vår tid.

Vid valet 1932 fick Per Albin Hansson bilda regering, trots att borgarna hade majoritet i andra kammaren. I slutet av mandatperioden blev regeringen överkörd av riksdagen i två viktiga frågor. Då valde Per Albin att avgå, och Bondeförbundets Pehrsson-Bramstorp bildade regering. Depressionen kastade fortfarande skuggor i landet och klasskillnaderna var stora. I Europa växte fascismen.

Det finns en föreställning om att Sverige var svårartat nazifierat på 30-talet. Men de två nazistpartierna fick tillsammans bara 0,7 % av rösterna 1936. Det är där den stora skillnaden mellan då och nu finns. SD sägs ju vara största parti i Sverige i dag (enligt ett av många institut). Varför fick nazisterna inga röster på 30-talet i vårt land?

Den stora skillnaden låg hos sossarna. De hade då en av sina främsta ideologer någonsin, Ernst Wigforss. Han var inspirerad av ekonomen John Maynard Keynes och partiet hade en vision och en riktning och en trovärdighet som drog väljare. Folk kunde med egna ögon se att tillvaron förbättrades för det stora flertalet. I valet 1936 fick de 45,9 % av rösterna.

Det fascistiska tankegodset är ju rätt enfaldigt. Det går bara hem när stora väljargrupper känner sig marginaliserade och övergivna av samhället. Så var det inte i Sverige på 30-talet. Sossarna stod upp mot klassamhället. I dag är det annorlunda. Alla partier har fastnat i samma marknadsliberala sörja som per definition lämnar en tredjedel av befolkningen utanför.

Mannen med studentmössan och det goda självförtroendet delar ut valsedlar åt Svensk samling, som var en valplattform för Allmänna valmansförbundet, det vill säga Högerpartiet, det som senare blev Moderaterna. På den tiden var studentmössan en tydlig klassmarkör. Mannen till vänster delar ut Kommunisternas valsedlar.

Det går inte att ta miste på högermannens godmodiga, jovialiska förakt och kommunistens förgrämda, halvt bortvända klasshat. Det är snart 70 år sen, bara en dryg månad efter de olympiska sommarspelen i Berlin. Om två år kommer Chamberlain svamla om Peace in our time och 1939 bryter andra världskriget ut. Snart ska pappa fylla 28 år.

 

Fritext ett år. Hurra!

Text och bild: Staffan Castegren

krock1Alltid händer det saker på stan och ibland råkar man passera med sin kamera.

Den 16 augusti 2014 knäppte jag igång min webbplats Fritext. Nu har det gått ett år och hittills har jag haft drygt 110 000 besökare som surfat omkring och klickat nästan 900 000 gånger. Men jag vill gärna att ni blir ännu fler.

Fritext paroll är, lite vänster, lite kultur, inte så kommersiellt. Här finns massor för dig som har hjärtat åt vänster och som orkar läsa lite längre texter. På denna sida har jag samlat några russin som jag tror att du kommer tycka om.

Jag hoppas att du gillar Fritext på Facebook. Klicka på länken i spalten till höger. Men för att sprida de goda tankarna får du gärna uppmana dina vänner att gilla Fritext och dela saker du hittar här och som du tycker om.

*****

Problemet med fårskallarna
En text som handlar om miljöfrågorna och om vilket ansvar vi har och vilket ansvar de som bestämmer i världen har

Isbjörnen
Kommer ni ihåg den där sinnessjuka isbjörnen de hade på Skansen på 70-talet. Här finns en fantastisk bild och en gripande dikt.

Ture Sventon var är du?
Myrornas hade en lokal på Tomtebogatan i alla år. Plötsligt chockhöjer bostadsrättsföreningen hyran. De behöver pengar mycket mer än de som Frälsis hjälper.

Om svindel
Svindel är en rätt jobbig åkomma som finns i många olika varianter. Jag lovar jag har allihop. Ett lättsamt kåseri om höjdskräck.

Höger eller vänster? Det är bara att välja.
Det är så konstigt när folk säger att det inte finns något höger eller vänster. Här reder jag ut begreppen på ett föredömligt pedagogiskt sätt.

Gunnar Ekelöf flippar ut
Jag har skrivit många litterära texter som har litterära förlagor. Det här är en av dem. Den handlar om en död poet och en bortgrävd gata.

Porträtt
Inskannade bilder från 70-talet. Om du rörde dig i Stockholms vänsterkretsar då, finns det stor chans att du känner igen några.

Bra bilder
Det här är nutida bilder som jag tagit när jag flanerat i lugnt tempo runt i min älskade hemstad Stockholm. Så mycket människor det finns.

Den sextonde familjen – igen
Jag försöker sälja min bok, fast det går inget vidare. Det är konstigt för den är verkligen bra. Men det är kanske inte trovärdigt när jag säger det själv.

Veronica
Jag har sjungit in många låtar och lagt ut under olika rubriker. Det är Taube och progg och egna. Den här Cornelislåten finns under rubriken visor.

Min Youtube-kanal
Här finns låtar som jag spelat in med min nya kamera. Kvaliteten blir acceptabel och visst är det roligare att få det på film.