Dimmigt

Musik: Erroll Garner Svensk text: Staffan Castegren

Vi tar rulltrappan som går upp till Moskva

Den här låten heter Misty och det finns redan flera svenska texter, men jag ville ändå göra en ny med tunnelbanetema. Det beror naturligtvis på att man ständigt hör de tre första tonerna där nere; ding, ding, dång, nästa Mariatorget.

De kulturella anspelningarna går att googla om ni vill. Det enda jag kanske ska nämna är Lili Brik som hade en stormande kärlekshistoria på 20-talet med poeten Vladimir Majakovskij. Han kallade sig ofta ”din lilla hund”.

Du och jag
Vi tar tunnelbanan över till Paris
Jag är Jean Paul Sartre och du är självklart de Beauvoir
vi söker svar
för det blir dimmigt när jag håller din hand

Du och jag
När som gråa tunnelväggar drar förbi
plötsligt ser vi Samarkand i månsken, ganska snyggt
Det känns så tryggt
att va i dimman tillsammans med dig

Jag kan vara Charlie Parker, vilka saker
man kan göra när man svävar som en pilgrimsfalk
Och då är du Billie Holiday, ja håll om mig
din glädje och din sorg, en väldig borg för mig
Jag älskar dig

Du och jag
Vi tar rulltrappan som går upp till Moskva
Sköna Lili Brik, det är du och jag din lilla hund
Varenda stund
är det så dimmigt när jag är här med dig

Du kan vara Frida Kahlo dina tavlor
lyser blod och guld och livets obeveklighet
Och då är jag Che Guevara, jag vill fara
runt vår jord och mina ord ska va en frihetspakt
en kärleksakt

Du och jag
Vi går Lundagatan hem från Zinkensdamm
Tänk att du är du och jag är jag, och det duger bra
precis i dag
när allt är klart, fast dimman rullar in från sjön
Du är du och jag är jag, det duger jävligt bra
precis i dag