Mer än ord

Text och musik: Staffan Castegren

Det är rätt sent och bandet lirar bara blues

Den här låten började med musiken och med en bild jag såg inom mig av ett par på ett halvsunkigt hak som dansar utan att egentligen röra sig. Resten kom ur den enda bilden.

Eftersom jag är snart 70 handlar mina kärlekssånger om vuxen kärlek, om kärlek med perspektiv. Vad händer om man träffar en partner från en kraschad relation, men nu med 20 års ytterligare livserfarenhet?

Mer än ord – text
Staffan Castegren

Det är rätt sent
och bandet lirar bara blues
Fastän vi dansar
så står vi nästan still
Våra varma kroppar
säger mer än ord:
att när vi går så ska vi
gå hem med varann

Det är väl tjugo år sen
som det var vi två
Men vi säger inget
nej inget, om hur det var då
Kanske kan vår tystnad
säga mer än ord
som ett suddigt svartvitt
blekt fotografi

När du kom hit i kväll
med nån främmande man
kröp jag in i ett hörn med min öl
men då så kände jag plötsligt din doft
och så stod du där
och du viskade
Jag har saknat dig så

Det är rätt sent
men ännu törs vi inte gå
för vad finns kvar av allt
i morgon när vi stiger upp
Ska vår gamla närhet
lyckas säga mer än ord
eller får vi bara
denna enda kväll

Allt som vi sa förr
alla viktiga ord
alla tårar och löjliga gräl
blir till en dimma som svävar i väg
när jag håller dig
och du håller mig
i kärlek

Ja det är sent
och bandet kör en sista dans
Vi går hem när natten
sakta blir till dag
Måsar över Strömmen
Minnen, mer än ord
och vi landar lugnt
i värmen hos varann
och våra mjuka läppar
säger mer än ord