Den okände soldaten

Text och musik: Ruben Nilsson

Jag slets itu av tyskarnas granater …

Den här sången kommer från Ruben Nilssons första samling, Vanvördiga visor från 1935. Under hela sitt liv kände han stark motvilja mot krig och militärer. När han själv gjorde lumpen satt han ofta i arresten, eftersom han brukade lämna sin post och gå ut och ta en pilsner med någon polare. Om du vill veta mer om Ruben Nilsson kan du titta på texten till Balladen om Eken här på Fritext.

Här vilar jag, den okände soldaten
inunder en triumfbåges vita marmorvalv
Man hittade min kropp – nåja åtminstone en halv
och jag fick fin begravning utav staten

Jag slets itu av tyskarnas granater
Det var på sista tampen sen blåstes eld upphör
ty det ska vara tyst och lugnt när som en mänska dör
den regeln gäller även för soldater

Jag plockades ihop utav kamrater
och lades i en kista, som var förfärligt fin
Min vänstra arm har suttit på en jude från Berlin
men sånt det spelar inte nån teater

Nu blir jag hyllad utav diplomater
och en och annan furste han lägger ner en krans
och ber en bön för ruttet kött från landet Ingenstans
och pratar stort om mina hjältedater

Här ligger jag, den sanne demokraten
och skrattar ganska gott med min skalles döda grlin
Ett ben från Prag, en arm från Kiel och en ifrån Berlin
det kallar dom Den okände soldaten