Text och musik: Carl Michael Bellman

Menlösa styrka, kom nu att dyrka
vid ett smalt och utsläckt ljus, sömnens gud, vår Morfeus …

Det är svårt att sjunga Bellman, tycker jag. Sjuttonhundratalet är så länge sen, den kulturella kontexten så annorlunda. Hur ska man kunna veta vad orden betydde då? Men just den här låten känns rätt självklar: den handlar om den sexuella kärleken. Min tolkning är att allt, regnbågar, ljus, kannor och bofinkar är erotiska symboler.

Det är fint också i sista versen att kvinnans orgasm bejakas. Orgasmen brukade kallas lilla döden, och texten säger: “Cajsa, du dör. Nej himmel, hon andas.” Det vill säga, det gick för henne. Sedan står det, “Och fast din puls slår matt, så blundar ögat glatt.” Det vill säga, hon är trött som man ju blir, men hon har haft det skönt.

Glimmande nymf – text
Carl Michael Bellman

Glimmande nymf, blixtrande öga
svävande hamn på bolstrarna höga
menlösa styrka, kom, kom nu att dyrka
vid ett smalt och utsläckt ljus
sömnens gud, vår Morfeus

Luckan ren stängd, porten tillsluten
natthuvan ren din hjässa kringknuten
ren Norströms piskperuk den hänger på sin spik
Sov, somna in vid min musik
Sov, somna in vid min musik

Bofinken nyss, nyss Cajsa-Lisa
slumrande slöt sin kvittrande visa
Solen nyss slocknat och fästet har tjocknat
enslighetens tystnad rår
Jag till Fröjas dyrkan går

Regnet nedöst i bullrande låga
välver i skyn sin brandgula båga
som randas lugnt och skönt av purpur, guld och grönt
sen jorden Jofurs åska rönt
sen jorden Jofurs åska rönt

Somna min nymf. Dröm om min lyra
till dess vår sol går upp klockan fyra
och du dig sträcker och armarna räcker
till min kanna och min famn
eldad av mitt blod och namn

Cajsa, du dör. Nej himmel, hon andas
Döden ger liv och kärlek bortblandas
Men fast din puls slår matt
så blundar ögat glatt
Håll med fioln god natt, god natt
Håll med fioln god natt, god natt