Text och musik: Staffan Castegren
Dom ska till sitt skift i Riddarhuset där som marknadsliberalerna får sona sina synder.
Här kan du ladda hem text och ackord
En sak som jag tycker socialister ska hålla fast vid är utopierna. Det måste vara rätt att kräva fred på jorden, rättvis fördelning av resurserna, likaberättigande mellan könen. Hur långsökt somligt än verkar får vi aldrig glömma att det är målet. Om vi blir allt för pragmatiska och kompromissvilliga kommer viktiga saker gå förlorade.
Det här är en utopisk sång, det vill säga en sann och ärlig sång. Att nöja sig med mindre är bara dumt. Det är ingen som tackar en för det. Jag vill att världens folk ska förena sig mot dem som suger ut jorden, fast det anses barnsligt. Jag är helt enkelt barnslig.
Staffans dröm – text
Staffan Castegren
Vaktparaden mullrar längs med Strömmen
Det är mellanmarsch och blåsarna har paus i partituret
Truppen är från folkliga brigaden. De går pratande och skrattande
den sista biten upp mot Gustav Adolfs Torg
Dom ska till sitt skift i Riddarhuset
där som marknadsliberalerna får sona sina synder
Gjutna av de smälta Gripen-planen står statyer av Cornelis
utav Peps och Lena Nyman
Det är fotboll på Norrbro och bandet stannar upp och lirar Tiger Rag
och se vår svenska flagga gul och blå med röda stjärnor
flammar stolt från Slottets tak
Det är en stad där man kan ha det bra
där inte bostadsrätt är pengar eller kontakt
och där det gamla jävla klassamhället äntligen har gått i sin grav
Det växer blad som gör en glad i Högalid
och stan är full av vatten just så som den ska va
och i kyrkorna ses vi och träffar våra polare
och snackar om livet, så kan min dröm se ut
Barnen dansar ner för Lejonbacken
Det är ungarna på slottet, de som flytt från andra länder
Inga bilar finns i innerstaden, det är trådbussar och spårvagnar
som rullar hit och dit på esplanaderna
Jobba när man vill och vara ledig
när man önskar, folk är olika, är det så svårt att fatta?
Klädstreck kors och tvärs emellan husen, ett par röda trosor faller
ner i tubans svarta grotta
Nu ger bandet allt de har: ur mörkret stiger det mot ljuset en fanfar
och från Centralbron svarar cykelklockor
tusentals: från intet allt vi vilja bli
Det är en stad där man kan ha det bra
där inte bostadsrätt är pengar eller kontakt
och där det gamla jävla klassamhället äntligen har gått i sin grav
Det växer blad som gör en glad i Högalid
och stan är full av vatten just så som den ska va
och i Stadshuset ses vi och träffar våra polare
och snackar om livet, så kan min dröm se ut