Text: Edith Södergran

Edith Södergran var en finlandssvensk poet. Hon föddes i Sankt Petersburg 1882, men familjen flyttade till Raivola i dåvarande Finland (nu Ryssland). Där dog hon redan 1923, endast 31 år i tuberkolos. Hon fick inte mycket uppskattning under sin livstid, men nu räknas hon till en av de stora svenska diktarna. Detta stycke är från debutsamlingen, Dikter, från 1916.

Att likna hösten vid människolivets mognadsperiod, en period som också förebådar vinterns ögonskenliga död, är väl inte så originellt. Det som gör Södergrans dikt så underbar är självmedvetenheten, stoltheten och livsglädjen. Bilderna och orden är gnistrande vitala och angelägna. trots de gamla verbformerna.