Text: Birgitta Stenberg

Birgitta Stenberg 1932–2014 föddes på Östermalm i Stockholm, men levde sina första nio år i Visby. Hon debuterade 1956 med romanen Mikael och poeten och skildrade i flera romaner sitt vidlyftiga liv som amfetaminmissbrukare och bisexuell i Europa. Hon skrev även barnböcker, samhällskritik och dramatik.

Hon gav ut tre diktsamlingar. Dikten här kommer från den första. Det skuddade stoftet från 1985. Den handlar om hur det var att vara kvinna i den modernistiska Metamorfosgruppen på 50-talet. Hon nämner ett antal förnamn, några kan jag kanske identifiera: Paul Andersson, Urban Torhamn, Lasse Söderberg och Björn Lundegård.

Nu är hon död och alla betygar sin kärlek och respekt, men sanningen är att hon aldrig var bekväm. Hon fick utstå mycket skit, dels för att hon var kvinna, dels för att hon var fräck (dvs manlig) nog att ta plats.