Per Ögren, 1958–2008, föddes i Oxelösund. Han var journalist på Expressen och Dagens Nyheter men gick över till Sveriges Radio 1989 och programmet “Kulturnytt”. Han hade stor del i kulturredaktionens positiva utveckling under den tiden. Senare blev han chef för SVT:s Programinköp. Den tjänsten hade han när han avled i cancer 2008.

Per Ögren skrev också dikter och publicerade 1985 sin enda diktsamling “Den blå trädgården”. Den boken hittade jag på Myrornas rätt nyligen och blev berörd. Man kan undra vart han skulle kommit om han struntat i journalistiken och fokuserat helt på lyriken. Men så klart, det finns inga svar på sådana frågor.

Jag har valt två kvällsstycken som jag tycker passar ihop. De första heter Kameraögat. Där får vi följa en fotograf som tittar i sökaren ut över ett landskap som bär spår av människor, men som ändå är främmande. Redan första meningen säger att något är olika: ”I kväll är grönfiltret på.” Även tiden är oklar med trädgårdsmöbler, stenrösen och en kamera som behöver laddas om. Bilderna med den blyga skogen och solen som ett rödkäftat rovdjur väcker fantasin.

Kameraögat

Den andra dikten heter Cornelius på nattlig promenad. Denna Cornelius förekommer i flera dikter i samlingen och verkar vara ett slags alter ego, men samtidigt en fadersfigur och rent av en helig man. Jag ser honom gå längs Norr Mälarstrand. Strandcaféet är stängt och duvorna pickar smulor. På andra sidan Riddarfjärden där stjärnorna speglar sig hänger månen över Högalidskyrkan. Jagpersonen må väl vara Cornelius, men i slutet av dikten tilltalar han någon och kommenterar en tröja och ett par målvaktsgröna byxor. Den färgen kan jag föreställa mig.

Cornelius på nattlig promenad