Text: Staffan Castegren

Bild: Ann-Sofi Cullhed

Bilden visar Thomas Thorilds fräcka oneliner utanför aulan i Uppsala universitet. Men orden oroar mig. Någonstans tror jag att det borde vara tvärt om: att det fria är det största. På DN:s ledarsida är det så. Och i en amerikansk film skulle Thorild vara the bad guy och en annan Thomas – Jefferson skulle sitta på altanen i Monticello och säga till sina barn: endast en fri man är en lycklig man. Och sångerna från bomullsfälten skulle klinga under eftertexterna.

Mitt huvud är belamrat med tveksamma halvtuggade sanningar: Toyota är en bra bil, Reporäntan är viktig, Jag är sugen på en Guldnougat, Tvättmedel luktar rent, Statsministern är en hederlig man, Man borde utrota malariamyggan, Gud finns och Trägen vinner. Uppenbarligen har någon tillgång till min hjärna och fyller den med trygghet, motsägelser och ett överdrivet intresse för småsaker. Det är en symbios mellan medier och synapser där orden genomgår en ständig värderevision.

Kapitalism
Om Antonia Ax:son Johnson säger i Dagens industri att vi skulle behöva lite mer handfast kapitalism, så betyder det inte samma sak som om en osäker ung folktalare på torget i Tranås säger att miljöproblemen beror på kapitalismen. Det enda sättet en ickekapitalist kan använda ordet kapitalism är som ett skämt, till exempel om en bekant startar ett litet företag: Jaså, du har gått och blivit kapitalist, hö hö. Då visar man att man inte förstår ordet och då är det fritt fram.

En kapitalist är inte samma sak som en egen företagare. En kapitalist använder sitt kapital som ett verktyg i samhället. Med detta köper han eller hon varor, verksamheter, arbete, skulder, tillgångar, tjänster, medier, juridik och politik. Hans enda mål är att öka sitt kapital. För detta har han stöd i bolagslagen i nästan alla världens länder. En anställd VD som tar ett socialt eller miljömässigt ansvar och därigenom minskar kapitalistens vinst begår ett brott.

Det är inte svårt att förstå att detta är ett riskabelt system och att folktalaren i Tranås sannolikt har en poäng. Men ordens värderevision gör att han genom att tala på detta sätt om kapitalismen automatiskt kopplas samman med ett annat infekterat ord, nämligen kommunismen. Och då kan de borgerliga medierna alltid komma med ett God dag yxskaft-svar, som till exempel: Och hur många människor dödade Stalin i Gulagarkipelagen?

Rasism
På min del av Facebook är det många som är mot rasismen. Flera av mina gamla vänsterkamrater från 60-talet verkar tycka att det är precis lagom. Det finns heller ingen direkt värderevision i ordet. Det beror på att antirasism är ofarligt. Rasisterna är oftast ”vanliga” människor utan makt och inflytande. Det är fritt fram att attackera dem. Kapitalisterna har heller inga rasfördomar, de vill tjäna pengar på alla människor, oberoende av hudfärg och kulturellt ursprung.

Antirasismen är inte bara ofarlig för makthavarna, den gör också nytta som avledare. Många tycker att de inte behöver bry sig om att det finns en liten elit som äger världen, som styr den, som suger ut den och som när som helst kan kasta ut den i krig. Nej, jag har valt att engagera mig mot rasismen. Det känns viktigt. Nej, jag röstar på miljöpartiet, det är mitt lilla bidrag. Nej, jag är ju folkpartist och jag arbetar för feminism utan socialism.

Feminism
Det här är en ism som är farligare än antirasismen, dels för att den berör halva jordens befolkning, dels för att kvinnor faktiskt finns även i makthavarnas omedelbara närhet. Den språkliga värderevisionen handlar om att feminister är fula, okvinnliga, lesbiska och manshatande. Kroppsfixeringen, som numera slår mot både kvinnor och män är ett annat vapen som får många att hata sig själva och försaka kampen och i stället fastna i livsstilstrams och anorexia.

Det stora problemet med feminismen är bristen på politisk riktning. FP:s idé om feminism utan socialism är väl ärligt på sitt sätt. Fi är oklarare; feminism som varken är höger eller vänster. Vad är man då? Hur förhåller man sig till kapitalismens rovdrift, till utförsäljning av allmän egendom, till Fas 3-humanismen, till höga arbetslöshetssiffror till sänkta skatter, till militär upprustning, till nya motorvägar och till skattemedel som hamnar på Caymanöarna?

Kommunism
I andra länder i Europa är ordet kommunism fortfarande tillåtet, men så inte i Sverige. Det är märkligt att lockets lagts på så hermetiskt. Vem som helst kan säga att nazism och kommunism är samma sak utan att behöva komma med några som helst belägg. Vad bryr sig friheten om källkritik? Enades vi inte om att Thorild var en skurk? Ändå kan Sverigedemokraterna med sina klara nazistiska kopplingar röstas in i riksdagen, men knappast Sveriges Kommunistiska Parti.

Även om den kommunistiska ideologin i grunden handlar om ekonomisk jämställdhet, har härskare som Stalin, Pol Pot och andra underlättat värderevisionen högst betydligt. På 70-talet kunde man säga att man var kommunist, men att man inte stödde folkmord i någon form. Det är knappast möjligt i dag. Ordet är kopplat till omänskligt förtryck på ett sätt som kapitalism aldrig blivit, trots att den är ansvarig för nästan alla av 1900-talets stora krig.

Socialism
Men ska vi ha en chans att rädda världen måste vi hitta ett ord att enas kring, en ideologi som bygger på solidaritet och jämlikhet. Ett globalt regelverk som sätter stopp för rovkapitalismens utsugning av människor och resurser. Vi måste hitta ett hållbart sätt att hantera och fördela jordens begränsade tillgångar. Kapitalismen har visat sin totala oförmåga att lösa problemen, trots att de varit kända i så många år. Vem lyckas formulera en ny frihetlig demokratisk socialism?

Jag tror inte att vi kan hantera jordens problem ett och ett. Vi måste hitta ett sätt att lösa rasism, kvinnoförtryck, miljöförstöring, brottslighet, flyktingströmmar, religionskonflikter, svält och krig genom globala övergripande insatser. Jorden kan försörja oss och alla andra levande varelser och växter om vi släpper den idiotiska kapitalismen vars mål är att göra en obetydlig del av jordens befolkning orimligt rik. Solidaritet är både ett vapen och en metod.