En demonstration på Medborgarplatsen. Jag minns inte vad den gällde, men stämningen var god.
Proggmusiken kommer från en tid då det inte var barnsligt att ta stora ord i munnen: Jag tror på sanningen! Jag tror på kärleken! Jag tror på socialismen! ropade de för full hals. De kunde stå på scen i sina snickarbyxor och se publiken i ögonen och sjunga: Vilda strejker lönar sig.
Jag för min del tror fortfarande på sanningen, kärleken och socialismen. Och jag undrar om det inte skulle löna sig med lite vilda strejker ibland. Man måste våga vara renhjärtad. Det är det svåraste: att stå upp och säga att godhet finns och att en snäll person inte är detsamma som en looser.
Håller du med? Gå då in och gilla Fritext på Facebook.