Formlära
Adverb
Ett adverb beskriver ett verb, ett adjektiv, ett annat adverb (eller ett adverbial, ett begrepp som hör till satsläran och som vi ska ta upp lite senare.) eller en hel sats. Tyvärr finns det inget kristallklart sätt att prova om ett ord är ett adverb. Detta beror på att så pass olika ord som "varför", "egentligen" och "ute" är adverb. Därför är det kanske ändå enklast att använda definitionen ovan och bedöma vad ordet beskriver. Ta ett enkelt exempel:
Ett hungrigt lejon ryter hungrigt.Det första "hungrigt" beskriver lejonet och är därför ett adjektiv. Det andra "hungrigt" beskriver hur lejonet ryter. Ryter är ett verb. Alltså är det andra "hungrigt" ett adverb.
Vi kan prova detta med knepet vi använde på adjektiv:
En hungrig panter ryter hungrigt.Det första "hungrigt" böjs efter substantivet och är därför ett adjektiv. Adverb böjs inte. Alltså är det andra "hungrigt" ett adverb. Men tänk på att vissa adjektiv är oböjliga:
En bra pianist spelar bra.
Ett bra band spelar bra.Det första "bra" i bägge meningarna är adjektiv. De övriga är adverb eftersom de syftar på verbet "spelar". Fast nu fattar du nog det här. Vi går vidare med fler exempel:
Hon är oerhört vacker.
Hon spelar oerhört vackert.
Hon spelar ofta oerhört vackert.Nu slår vi fast att "vacker" i den första meningen är ett adjektiv. Ordet "oerhört" beskriver hur vacker hon är. Det vill säga det beskriver ett adjektiv och är enligt definitionen ett adverb.
I den andra meningen beskriver "vackert" verbet spelar. Alltså ett adverb. "oerhört" beskriver adverbet "vackert" och är enligt definitionen ett adverb.
Men hur är det då med ordet "ofta" i den tredje meningen? Det ordet beskriver ju inte något enskilt ord, utan det berättar att hon upprepade gånger spelar oerhört vackert. Det beskriver alltså hela satsen och är enligt definitionen ett adverb.
Många adverb handlar om plats och riktning:
hit, dit, var, vart, härifrån, därifrån, norrut, söderut, bort, borta, hem, hemma, upp, uppåt, ned, nedåt, in, inne, ut, ute.
Frågeord
Frågeord är ibland pronomen, men oftast adverb. Lite grovt kan man säga att om svaret på frågan är ett substantiv eller ett pronomen så är frågeordet ett pronomen, annars är det ett adverb. Några exempel ska nog reda ut begreppen:
Vem är det? Det är kungen.
Vad är det där? En korkskruv.
Vilket äpple väljer du? Jag väljer det.Tre exempel där svaret på frågan är ett substantiv eller ett pronomen. Alltså är "vem, vad och vilket" pronomen.
Hur spelar han? Han spelar bra.
Varför spelar han? För att det är kul.
När spelar han? Han spelar varje dag.De två första exemplen är lätta att förstå. Svaret "bra" är ett adverb och svaret "kul" är ett adjektiv. Alltså är "hur och varför" adverb. Men hur är det med svaret "varje dag"? Ordet "dag" är ju ett substantiv. Borde inte "när" vara ett pronomen då?
Här kommer vi till det vi nämnde i definitionen om adverb, begreppet adverbial. Ett adverbial är en satsdel, inte en ordklass. Ett adverbial kan bestå av flera ord och är ofta tids- eller rumsuttryck. Några exempel:
Vad är det här för stad? Det är Hjo.
Var bor du. Jag bor i Hjo.
Vart ska du åka? Jag ska åka till Hjo.Svaret på den första frågan är substantivet "Hjo". Alltså är "vad" ett pronomen. Svaret på den andra och tredje frågan är "i Hjo" och "till Hjo" Detta är två adverbial. Alltså är "var och vart" adverb. Samma sak gäller det tidigare exemplet:
När spelar han? Han spelar varje dag.Uttrycket "varje dag" är ett tidsadverbial. Alltså är "när" ett adverb. Om du fortfarande tycker att det är krångligt så kan du trösta dig. Vi kommer att ta upp detta igen och utförligt i satsläran.
Satsadverb
I definitionen av adverb står det att ett adverb kan beskriva en hel sats. Sådana adverb kallas lämpligt nog för satsadverb. Här kommer några typiska exempel:
Jag står inte ut!
Man borde egentligen börja jogga.
Det är ju sant.
Det regnar ofta i Bergen.
Byxorna ska man naturligtvis ta på sig före skidorna.
Jag kommer kanske på fredag.
Det är nog gott om myror i den här skogen.
Ja, det tror jag absolut.