Formlära




Konjunktioner

Konjunktioner är oböjliga bindeord. Det finns två sorters konjunktioner, samordnande och underordnande.







Samordnande konjunktioner

De samordnande konjunktionerna är väldigt få, men några är mycket vanliga:

och, men, eller, samt, utan, för, ty

De binder ihop ord och meningar av samma slag. Vi kör några exempel som vanligt. Inom parentes skriver vi ut vad konjunktionen binder samman:

Sill och potatis är inte dumt. (två substantiv)
Han gick och pratade med en vän. (två samordnade verb)
En bygger upp, men en annan river ned. (två huvudsatser)
När det åskar eller när det stormar, vill man inte gå ut. (två bisatser)







Underordnande konjunktioner

De underordnande konjunktionerna kallas även subjunktioner och räknas ibland som en egen ordklass. De binder samman huvudsats och bisats. De inleder alltid bisatsen även om bisatsen står före huvudsatsen.

Jag vill inte vara på sjön när det åskar.
När det åskar vill jag inte vara på sjön.

Bisatsen är "när det åskar" och den underordnande konjunktionen är "när". Vi kommer att tala mycket mer om bisatser i satsläran, var så säker. Men nu tar vi bara en rad exempel med konjunktionen understruken så kan du ju själv försöka att identifiera bisatserna.

Mamma säger att jag är för liten
Jag kör Volvo eftersom det är en svensk bil.
Emedan Ni ännu inte betalt vår faktura, går nu kravet till inkasso.
Innan han går in på plan, gör han alltid korstecknet.
Han kom till Sanboronbon för att han ville dansa tango.
Om det regnar, stannar vi hemma.
Ju mindre karlen är, desto rutigare kostym har han. (PG Wodehouse)

Konjunktionen "ju - desto" fungerar så att "ju" står i bisatsen och "desto" i huvudsatsen. Det samma gäller "inte - förrän" där "inte" eller någon annan negation ("ingen, knappast" eller liknande) står i huvudsatsen och "förrän" står i bisatsen.

Vi hade knappt kommit utanför dörren, förrän det började regna.











Prepositioner

Prepositioner beskriver förhållanden mellan olika ord, oftast substantiv eller pronomen. Läs och begrunda!

Katten sitter bordet.
Hon struntar i mig, snyft.
Molnen hänger tungt över nejden.
Jag har en etsning av Picasso.
Hon stod framför honom i kön.
Jag såg händelsen från början till slut.
Vägen mellan Gränna och Jönköping går längs Vättern.
Katten slickade sig om nosen.
Vi gladde oss åt hans framgång.
Det är trist att vara utan pengar.
Det hände sig vid den tiden att ...
Vattnet läckte ut ur krukan. (OBS "ut" är ett adverb)

Det finns även prepositioner som består av flera ord:

Vi träffades för åtta år sedan.
Gärna lite besvär för min skull.
I stället för bröd kan man käka limpa.
Detta gäller alla med undantag av min bror.
Vägen avstängd på grund av översvämning.
Han satt till höger om värdinnan.
Öppet från och med 1 mars till och med 17 maj.

Andra prepositioner som kan vara lite svåra att identifiera är:

Enligt § 17 skall mötesdeltagare bära påbjuden klädnad.
Det har kommit in fler frågor angående kärnkraftens avveckling.
Mänskliga rättigheter ska gälla för alla oavsett tro och hudfärg.

Som du ser så står prepositionen nästan alltid före sitt bestämningsord. Men det finns exempel på andra placeringar och ibland kan man faktiskt välja plats.

Där är bilen som jag drömmer om.
Vilken politiker tror du mest ?
vilken politiker tror du mest?
En sådan skurk vill jag inte umgås med.
Med en sådan skurk vill jag inte umgås.
Jag vill inte umgås med en sådan skurk.