Meningsbyggnad
Bisats eller huvudsats, ett exempel
Nu ska vi prova alla de kriterier vi har på en mening med huvudsats och bisats:
När det regnar manna från himlen, har den fattige ingen sked.
Första kriterietVi börjar med att dela upp meningen i två satser. Sedan prövar vi det första kriteriet:
När det regnar manna från himlen.
Har den fattige ingen sked.Vad nu då! Vad är det här för skoj? Ingen av de här satserna kan ju stå för sig själv. En slamkrypare eller? Nej, naturligtvis inte. Du minns väl vad vi sa om ordföljd? Om något annat än subjektet står först i en huvudsats så får vi omvänd ordföljd. Och här står ju en hel sats först. (kanske en bisats, vi vet inte säkert än). Vi provar:
Den fattige har ingen sked.Med rak ordföljd kan denna sats stå för sig själv. Skönt!
Andra kriterietVi prövar då det andra kriteriet. Den första satsen inleds med den underordnande konjunktionen "när". Den andra satsen inleds med verbet "har" Det börjar klarna.
Tredje kriterietNå! Det tredje kriteriet: Den första satsen har rak ordföljd. Vi kan inte bygga om den så att den får omvänd ordföljd. Den andra satsen däremot har omvänd ordföljd. Spänningen stiger!
Fjärde kriterietBiff-regeln slutligen: Om det inte finns ett "inte" i satsen, så får man i huvudet försöka peta in ett:
När det inte regnar manna från himlen.Här ser vi att "inte" hamnar före det finita verbet "regnar". Hm!
I den andra satsen finns det redan ett ingen som ju betyder inte någon.
Har den fattige inte någon sked."Inte" hamnar efter det finita verbet "har".
Saken är klar! Alla fyra kriterierna visar att vår mening är konstruerad med en bisats "När det regnar manna från himlen" före en huvudsats "har den fattige ingen sked".
Bisatsen är en del av huvudsatsen
Fast här ska vi slå fast en sak: Bisatsen är en del av huvudsatsen. Bisatsen är alltid en satsdel i huvudsatsen. Egentligen borde vi i nästan hela detta avsnitt säga "den huvudsats av vilken bisatsen är en del". Men för enkelhetens skull fortsätter vi att betrakta huvudsatsen och bisatsen som två skilda enheter.
Olika sorters bisatser
Man kan utgå från bisatsens funktion i huvudsatsen för att göra en indelning i olika sorters bisatser:
Subjektsbisatser
Objektsbisatser
Adverbialbisatser
AttributsbisatserVi ska nu gå igenom dessa olika typer av bisatser en efter en. Du kan själv öva dig i att pröva de fyra kriterierna. Särskilt Biff-regeln är snabb och ganska säker.
Subjektsbisatser
En subjektsbisats är oftast en att-sats.
Att Bill Gates är rik är helt säkert.Fast man formulerar oftare en sådan mening så här:
Det är helt säkert att Bill Gates är rik.
I det första exemplet är bisatsen ensamt subjekt. Det andra exemplet är ett så kallat opersonligt uttryck. Där är "det" det formella subjektet och bisatsen det egentliga subjektet. (Du kommer ihåg allt det här från avsnittet om subjekt va?)
Att jag tvättar din bil kostar dig bara 35 spänn.
Det kostar dig bara 35 spänn att jag tvättar din bil.En subjektsbisats kan även ha andra bisatsinledande ord, men det är inte så vanligt och konstruktionen blir gärna lite otymplig.
Om vi ska kunna öka omsättningen hänger bara på oss själva.
Det hänger bara på oss själva om vi ska kunna öka omsättningen.
Objektsbisatser
Objektsbisatserna fungerar i princip som subjektsbisatserna förutom det att de är objekt i huvudsatsen:
Somliga tror att jorden är platt.Ett objekt kan stå först i en mening. Då låter det så här:
Att jorden är platt tror somliga.Notera den omvända ordföljden i huvudsatsen. Man får dock inte blanda ihop denna konstruktion med en anföringssats:
– Jorden är platt, tror somliga.Pröva med Biff-regeln så ser du att bägge dessa satser är huvudsatser. Men vi tar väl några fler exempel:
Newton önskade att han kunde göra guld.
Jag tycker att politisk makt ska cirkulera.