Satslära



Adverbial

Adverbial kan vara av många olika sorter. Man kan lite grovt säga att ett adverbial svarar på någon av frågorna, när, var, vart, varifrån, varför, hur och hur mycket. Det låter enkelt, men det finns naturligtvis undantag. (Har du hört det förut?) En annan definition är att ett adverbial säger något om ett verb, ett adverb, ett adjektiv eller om hela satsen. Notera dock att orden verb, adverb och adjektiv inte är satsdelar utan ordklasser. Några exempel:

Jag ringer på fredag.
Tommy Körberg sjunger bra i Chess.
Men Lasse Berghagen är väldigt snäll.
Livet är ju som det är.

I det första exemplet svarar adverbialet "på fredag" på frågan när och säger något om verbet "ringer".

I nästa exempel finns det två adverbial. "Bra" svarar på frågan hur och säger något om verbet "sjunger". "I Chess" svarar på frågan var och säger något om adverbet "bra".

I det tredje exemplet svarar adverbialet "väldigt" på frågan hur mycket, i vilken grad och säger något om adjektivet "snäll".

I det fjärde exemplet är det emellertid svårt att hitta en fråga. Ordet "ju" är ett satsadverbial. Det säger något om hela satsen.

Men följ med så ska vi gå igenom de olika adverbialen ett efter ett.






Tidsadverbial

Ett tidsadverbial svarar på frågan när. Några exempel med understruket tidsadverbial:

Jag kommer i morgon.
En dag ska allt det här bli ditt, min son.
1976 flyttade de till Tranås.
Nu vill jag ha en kopp kaffe.
Vi far till landet till midsommar.

Det första och det sista tidsadverbialet är prepositionsuttryck och det är typiskt. De flesta prepositionsuttryck är något slags adverbial. Det andra tidsadverbialet är ett substantiv, det tredje ett sifferuttryck och det fjärde ett adverb.

Tre av exemplen har tidsadverbialet först och det är också typiskt. Om inte subjektet står först i en mening så är det väldigt ofta tidsadverbialet. Du hör själv att även det första och sista exemplet lätt kan skrivas om med tidsadverbialen först:

I morgon kommer jag.
Till midsommar far vi till landet.

Det här är inte särskilt svårt. Vi kan med gott samvete gå vidare till ...






Rumsadverbial

Ett rumsadverbial svarar på frågorna var, vart och varifrån. Några exempel:

Erik bor i Solna.
Han åker till skärgårn på helgerna.
Lennart for från Jönåker klockan sju.
Eva sitter vid bordet och läser.
Jag har fått en finne på näsan.

Begreppet rum i ordet rumsadverbial är som synes ganska brett. Det kan vara i en kommun, vid ett bord eller på en näsa . Det kan också uttrycka både befintlighet och riktning. Men gemensamt är att det svarar på frågorna var, vart och varifrån.

I exemplen ovan är samtliga rumsadverbial prepositionsuttryck och det är mycket vanligt, men det finns naturligtvis andra möjligheter:

Var är du?
Här är jag.
Vart ska du?
Jag ska dit.
Varifrån kommer du?
Jag kommer därifrån.

Det är bra att notera att samtliga ord i nedstående uppställning är rumsadverbial:

inne in inifrån
ute ut utifrån
nere ner nerifrån
uppe upp uppifrån
hemma hem hemifrån
Den vänstra kolumnen svarar på frågan var, den mittersta på frågan vart och den högra på frågan varifrån.






Orsaksadverbial

Ett orsaksadverbial svarar på frågan varför.

Varför gråter du?
Jag gråter för att ingen tycker om mig.
(Jag har fått en tagg i foten.) Därför haltar jag.
Eftersom det snöade tog jag den varma jackan.
Stängt på grund av sjukdom.

I exemplen två och fyra är orsaksadverbialet en bisats. Det är ganska vanligt. Nu har vi inte pratat om bisatser, men var lugn. Du kommer att få ditt lystmäte och lite till vad gäller bisatser.

Orden "varför" och "därför" är adverb och "på grund av sjukdom" är ett prepositionsuttryck. Du kommer väl ihåg att "på grund av" är en preposition?






Sättsadverbial

Ett sättsadverbial svarar på frågan hur, på vilket sätt.

Hur mår du?
Tack, jag mår hyggligt.
Han for som en raket genom rummet.
Därför står jag ofta där med mössan i handen klockan tio tämligen prick.

Frågeordet "hur" är naturligtvis ett sättsadverbial, liksom "hyggligt" som ju är svaret på en hur-fråga. "Som en raket" är svaret på hur han for genom rummet och "med mössan i handen" är svaret på hur jag stod.

Den sista meningen är ett riktigt läroboksexempel. Den innehåller nästan alla olika sorters adverbial:

därför orsaksadverbial svarar på frågan varför
ofta satsadverbial påverkar hela satsen
där rumsadverbial svarar på frågan var
med mössan ... sättsadverbial svarar på frågan hur
klockan tio prick tidsadverbial svarar på frågan när
tämligen gradadverbial svarar på frågan hur mycket
Tjusigt va? Men som du ser så är det två av de ovanstående som vi ännu inte pratat om. Därför fortsätter vi med






Gradadverbial

Ett gradadverbial svarar på frågan hur mycket, hur lite, i vilken grad eller utsträckning.

Jag arbetar så lite som möjligt.
Hon dansar en oerhört ouppfostrad tango.
Det är skrämmande mörkt i TV-kalendariet i dag.
Istvan Nagy spelade säckpipa i 37 timmar.

Ettan och fyran är väl ganska klara. I exempel två beskriver "oerhört" i vilken utsträckning hennes tango är "ouppfostrad". I exempel tre beskriver "skrämmande" hur "mörkt" det är.






Satsadverbial

Satsadverbialen säger något om hela satsen, därav namnet. Men de kan också visa skribentens eller talarens attityd till det sagda, som i orden "ju, naturligtvis och tyvärr". Ordet "inte" är det vanligaste satsadverbialet. Det ligger på listan över svenskans 20 vanligaste ord.

Här nedan följer en lista på några vanliga satsadverbial och några exempel på meningar där de kan ingå:

absolut alltså antagligen egentligen
ej endast faktiskt förmodligen
förvisso givetvis gärna helt enkelt
i själva verket icke inte ingalunda
kanske knappast knappt möjligtvis
naturligtvis nog ogärna sannolikt
säkert troligen tydligen tyvärr
verkligen väl åtminstone äntligen

Du måste absolut smaka Butlers lammlåda.
Hon är i själva verket hemlig agent.
Du är inte klok Madicken.
Och sen var föreställningen äntligen slut.
Det finns även ett antal talspråkliga satsadverbial som du naturligtvis inte ska använda när du skriver:

Vilken sommar vi haft va.
Och sen kom snuten liksom.
Jag har haft semester typ.